- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 6 /
74

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tändstickan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tog hon eld mot plånet. En klar låga flammade upp,
men ingen märkte henne i det ännu klarare solskenet.
Sjömannen tände cigarretten och kastade strax den
brinnande stickan vårdslöst ifrån sig. Nu hade
allaelemen-terna fått den hemlighetsfulla befallning, hvilken de länge
väntat. Vinden förde stickan mot den af solen torkade
pappersbalen, stickan klängde sig fast vid dess sida, och
balen fattade eld. Vattnet, i stället att släcka elden,
vägrade göra sin tjänst i pumparna; järnet, som ej kunde
antändas, begynte dess mera att glödga, och blåsten
fördubblade den härjande branden. Inom en kort stund var
det sköna fartyget förloradt, och bland dess olyckliga
passagerare och besättning hade några funnit sin död i
elden, några i hafvet och andra blifvit räddade.

Icke långt från det brinnande vraket, på de af kol
och rök svärtade vågorna, sam den yttersta lilla
skaftändan af en brunnen tändsticka och bredvid henne det
vattendränkta plånet af något, som fordom varit en
sticklåda. — Olycksaliga sticka — sade plånet — hvad har
du gjort? Det hade varit bättre, att du aldrig blifvit
skuren ur aspens hjärta.

Den lilla brända stumpen af stickan höjde ur vattnet
sin sotiga spets och svarade:

— Sade jag icke, att jag skulle uträtta något, blott
jag visste min tid? Nu är jag namnkunnig, jag har
förstört ett stort skepp, hela landet talar om mig, och ingen
tändsticka har kommit till en så stor heder. Men var
lugn för mig, jag är nöjd med min ära. Jag vill nu flyta
till lands och låta doppa om mig. Följ med mig, vi skola
ännu uträtta märkvärdiga ting. Jag skall bli en
väl-görenhetständsticka, jag skall i kallaste vintern antända
en stor skog för att värma de fattiga; du skall få se, att
jag ännu gör många människor lyckliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/6/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free