- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 6 /
181

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gossen, som hörde det tysta tala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hästarna säga: — Hvarför slär du mig? Jag springer
ju det bästa jag kan.

Paavo tyckte det vara underligt, att han hörde och
förstod hästarnas spräk. Han förstod ännu icke den
gäfva han fått, att höra det tysta tala. Men snart skulle
hans förundran blifva mycket större.

Klockan var snart åtta på morgonen, men det var
ännu alldeles mörkt ute, luften var frostig, stjärnorna
tindrade klart på himmelen. Då hörde Paavo, medan
de åkte fram på isen öfver de tysta vattnen, den allra
skönaste musik, som nfigon människa hört sedan den
första julmorgonen, när herdarna hörde änglarna sjunga
utanför Bethlehem. Hvad kunde det vara? Paavo visste
det icke dfi, han bade ju aldrig hört någon musik, men
han förstod det efteråt. Det var morgonstjärnorna, som
prisade Gud.

Det klang genom luften, det kom från himmelen,
det fann gensvar på jorden. Det snöiga berget, den
frusna sjön, alla träd i skogen, ekorren i granen, talg*
oxen på gärdesgården, ja själfva den hvita isen, där
släden halkade fram som öfver ett glastak, alla sade till
hvarandra: — Hör, hur stjärnorna lofva Gud för att
Frälsaren kommit till världen! Låt oss sjunga med dem
vår vackraste lofsång!

Detta hörde Paavo, men förstod han det? Nej, han
var hungrig, han tänkte på den färska julbullen, som
doftade så skönt i ugnen i går, och undrade om han
skulle få rätt mycket fläsk till julmiddagen. När han
kom hem, stekte mor gårdagsgröten till frukost, och
Paavo hörde gröten säga till träskeden: — Ät icke allt,
lämna kvar något åt far!

Detta roade Paavo, det förstod han bättre än
morgonstjärnornas lofsång. Han skrattade, så att gröten knappt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topbarn/6/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free