Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peppeli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En vacker dag, när bären mognat nyss
och Elsa glömt att på sin råtta lyss,
smög Peppeli sig ut igenom grinden
och var försvunnen som en rök i vinden.
Han trafvade vid bästa lynne fram,
betraktade en häst, en hund, ett lamm,
en mager ko, ett kart i lingonrisen,
och var en karl, som struntar i polisen.
Snart visste han ej mera hvar han var,
det led mot kvällen. Månen sken så klar,
och Peppis mage frågade förlägen
hvart aftongröten hade tagit vägen.
Han ropade på Elsa, mor och far,
men skogens eko blef hans enda svar.
Han satte sig på tufvan ned att gråta;
ack, frihet utan gröt, hvad kan den båta!
Då kom — en varg? — Nej, käre, blif ej rädd!
En liten gumma kom, i paltor klädd.
En påse bar hon; flink var hon som måsen,
och ett, tu, tre var Peppeli i påsen.
Han skrek! Han sparkade! Ej ur en fläck.
Hvad hjälper det att sparka i en säck?
Dunk, dunk, sad’ påsen. Kissen, hon tog korfven,
och höken hönan tog i pikkalorfven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
