- Project Runeberg -  Läsning för barn / Bok 8 /
83

(1906-1907) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moppe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

oss gärna glada och nekade oss aldrig ett oskyldigt
nöje. Vi hade mycken frihet, men alltid med villkor af
sträng, helst frivillig lydnad. Mina föräldrar hade af egen
dyrköpt erfarenhet lärt hvad den stora konsten att
försaka sig själf är värd.

Jag var sju år gammal, och min syster fem år, när
min mor en dag kom hem från en begrafning och
medförde, som det då brukades, en stor kringla åt barnen.
Hon delade kringlan i två lika stora hälfter, och vi voro
just i beråd att låta den smaka oss förträffligt, när min
far helt oförmodadt sade: — Försök att spara den till i
morgon!

Vi sågo förvånade på hvarandra. Hade vi icke fått

kringlan med rättighet att göra med den hvad vi ville?

— Ja— fortfor min kar — kringlan är eder, ni ha full
frihet att äta upp den nu genast, men försök att spara
den till i morgon!

Jag betraktade kringlan med en kännares blick.
Hon var alldeles färsk, läcker och saffransgul; några
stora russin voro infattade som pärlor i hennes
svällande rundning. Snålheten i mitt barnahjärta sade:
smaka blott på en bit, en enda bit, du kan ju spara
resten till i morgon! Och jag smakade. Men den
enda lilla biten smakade efter mer, och slutligen
återstodo af kringlan endast russinen. Hvarför skulle de
sparas? De gingo samma väg som det öfriga. Min
far teg.

Följande morgon kom min lilla syster och visade
med triumf sin sparade halfva kringla. — Nu skall den
smaka dubbelt bättre än i går — sade hon.

Jag ville ej låta henne märka, att jag blygdes. Jag
advocerade med mitt samvete, som det brukas vid sådana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:39:48 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topbarn/8/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free