Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tankar i djurskyddsfrågan - Barmhärtighet åt alla - Den stora klyftan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så stor stad, i hvilken äro mer än tolf gånger tiotusen
människor, som icke förmå skilja sin högra hand från
den vänstra; — därtill ock många djur.
Den stora klyftan.
Hvem fyller klyftan i samlifvets grund? Hvem
löser den gåtfulla motsägelsen mellan Guds kärlek, som
upprättar allt, och den själfviska naturdriften, som
trampar allt under fötterna? Å ena sidan en underbart vis
förutseende kärlek, som sörjer för hvarje plantas behof,
hvarje lefvande varelses näring och trefnad; å andra sidan
denna skoningslösa kamp om tillvaron, allas krig emot
alla, som beständigt låter den starkare uppsluka den
svagare och röfvar andras lif för att underhålla sitt eget.
Är kärleken en naturlag, så är själfviskheten ett ingrepp
i världsordningen. Är lifvet skapelsens ändamål, så är
döden en gudsförnekelse.
Huru ömt sörjer ej trädet för vårens löfknopp, som
hösten härjar, vinden förstör, larven afbetar och barnets
hand afbryter i tanklös lek! Med hvilken årslång
omvårdnad utvecklas ej larven ur ägget, puppan kring
larven, insekten ur puppan, och dock slukar en enda
svala tusende sådana lif på en dag till sin föda.
Naturkriget stannar ej ens vid tröskeln af människovärlden.
Växtens och djurens herre är det omättligaste bland
rof-djuren. Honom skall allt lefvande nära och tjäna. Han,
som är kallad att framför alla andra i sig upptaga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
