Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sista julvisan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sista julvisan.*
Julegran, vår gamla vän,
få vi vänta dig igen?
Bugar du, så glad som förr,
ödmjuk i vår låga dörr?
Reser du din topp förtrogen
hög, liksom din far från skogen.
Var välkommen, känd och kär,
ty med dig är julen här!
Sommar kom, och sommar gick
som ett lyckligt ögonblick.
Men i höstens mörker re’n
sågo vi ditt återsken
som en fjärran stjärna glimma
i den dunkla kvällens timma,
Qärran, oupphinnelig.
O, hvad vi ha väntat dig!
Frosten våra blommor tog,
stormen röt och regnet slog,
sist så föll den hvita snö
öfver stad och land och sjö.
* Ofullbordad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>