Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Huru tankar vissna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru tankar vissna.
Jag har läst många definitioner på tanken. Filosofen
konstruerar och lagbinder honom i geometriska linier
— poeten rider på honom i molnen och aftrycker honom
i känslornas vax — ockraren myntar honom till guld
— skomakaren inpluggar honom i sulan — idioten stirrar
på honom som ugglan på dagsljuset, men hvem han är
kan ingen säga. Han är jag, han är du, han är allt
och på samma gång intet. Likväl är det han som
beherskar världen. Hans historia är världshistorien.
Antag — om vi försöka binda honom i bilder —
att han är en våg: han uppstår i hafvet och sjunker i
hafvet tillbaka. En fågel: han flyger och tröttnar. En
blomma: han gror och förvissnar. Genom seklerna kan
han gå som ljusstrålen i världsrymden, men icke evigt
— om han födts i en människohjärna — han sjunker,
han tröttnar, han vissnar, han slocknar. Det är hans
ändlighet i den oändliga rymden. För evighetstanken —
Guds tanke — måste han böja sig med eller mot sin
vilja.
Tankarna äro själens växtrike. Vill du veta huru
en tankevärld gror, fråga våren! Huru vissnar han, fråga
hösten! Våren ser ständigt framåt, hösten ständigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
