Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Domen och världens ände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
:iC3’/ER Wär
COILECTION
Domen och världens ände.
Buddhalärans själavandring i en fortlöpande serie af
jordiska existenser, bundna vid stoftet, är en ändlös
tortyr i jämförelse med kristendomens en gång dö och
sedan domen. Buddhaläran söndersplittrar andens enhet
i tusende om hvarandra omedvetna spillror. Det
förekommer oss som skulle själavandringen afslöja de
oförklarliga gåtorna af ärfda böjelser och i förtid afbrutna
existenser. Men den personlighet, som en gång var sten,
en gång grässtrå, en gång groda, krokodil eller människa,
var i hvarje af dessa tillvarons former en annan
personlighet. Den pröfning, som därmed åsyftas, blir icke en
medveten själfpröfning, utan helt beroende af sina
existensvillkor och af sin yttre omgifning. Buddhaläran saknar
kristendomens två furstliga adelsdiplomer: gudsbelätet
och den mänskliga andens fria bestämningsrätt.
Om något i lifvet är visst, om något följer så säkert
som natt på dag, så är det att på skuld följer dom.
Dom öfver mänskligheten, dom öfver folken, dom öfver
hvarje människa för egen skuld, dom öfver tankar,
uppsåt, ord och gärningar, dom öfver allt lefvande, som
med sin fria vilja fått valrätt emellan godt och ondt.
De som lättsinnigt tänka sig blott en allt förlåtande
Gud, hvilken öfverskyler allt med sin blinda kärlek, de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
