Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Domen och världens ände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vara en jude! Det utkorade folket, som korsfäst Kristus,
är det enda som förmår uppställa hans fulla motbild.
Skriften begagnar starka uttryck om de tilldragelser
som skola föregå och bebåda världens ände. Himmelens
krafter skola bäfva, stjärnorna falla, bergen fly, jorden
sammanrullas som ett kläde, folken förtvina, de döda
uppstå. Allt skall ske plötsligt och oväntadt genom eld,
icke, som man nu hör kammarprofeterne förutsäga, genom
vattnets utsinande och solvärmens aftagande tilldess att
allt organiskt lif förfryser, såsom på månen. Närmare
till skriften ansluter sig möjligheten af jordens
sammanstötning med en komet, hvilken möjlighet astronomi och
fysik ej våga förneka. Världsrymden är ju uppfylld af
kosmiskt stoft, spillror af söndergrusade världar, som
engång varit hvad vår jord nu är och förebåda hennes öde.
I den populära föreställningen är jordens ände
liktydig med världsalltets ände. Men skriftens mening
framgår tydligt af dess utsago, att efter den nuvarande
jorden skola följa en ny himmel och en ny jord, i
hvilka rättfärdighet bor. Den förklarade människoanden
skall förflyttas till en ny och högre tillvaro på en af
firma-mentets lysande solar, där allt är ljus i Guds herrlighets
sken. Icke ens dessa solar äro dock eviga, de hafva
sin tid och förgås för att efterträdas af ännu fullkomligare
skapelser, och så kan man tänka sig en ny flyttning
från värld till värld, från klarhet till klarhet. Men intet
i tiden och materien låter fullt förena sig med begreppet
evighet. Och då stannar man sist vid det okända,
osynliga, immateriella centrum, kring hvilket alla
himlakroppar rotera och som icke kan vara annat än urkällan
till skapelsen, den evige anden, Herren Gud.
Hvilket djup i världsdomen, sådan Kristus
framställer den i Matlheus’ tjugufjärde kapitel! Intet positivt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
