- Project Runeberg -  Blad ur min tänkebok. - Upplysningar /
101

(1905) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blad ur min tänkebok - Folk och fädernesland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det var blott Kristi stora iijår>å ^om förmådde
innesluta hela mänskligheten i samfmi* broder sfamn och
föreskrifva budet kärlek mot alla. Htms-ird, utgå allt
förenande, allt försonande öfver världen “ ä»ch slå, som
vårregn mot isvallar. Hvar möta de icke motstånd
Folken väpna sig mot hvarandra, öfverlista och svfl(**.“
hvarandra; individen armbågar sigfram; själf va religionerna
bekriga hvarandra. Det finns praktiskt anlagda folk,
som den engelska rasen, och ideellt anlagda folk, som
fransmän och tyskar. Men äro dessa därför mindre
själfviska? Engelsmännen exportera i samma fartyg
biblar, afgudabilder och opium; tyskarne tillegna sig
hvarje stor idé eller personlighet som ursprungligen tysk.
Skiljaktigheten röjes när dessa nationer kolonisera
främmande eröfrade länder. Engelsmannen organiserar,
använder allt till sin fördel, herskar så länge han förmår,
men kvarlämnar, när han nödgas släppa sitt byte, ett
för friheten uppfostradt folk. Tysken slår allt under
sitt geschäft, germaniserar, civiliserar, förtrampar och
kvarlämnar, när han måste rymma fältet, ett fattigt folk
som förlorat tron på sig själf. Fransmannen slösar sitt
blod för äran, koloniserar för makten, föraktar ej vinningen,
men inbillar sig, när han måste lämna sin eröfring, att
han civiliserat vildar.

Så underbar är världsstyrelsens mekanik, att denna
allas själfviskhet gentemot sina likar är en ständigt
verkande drifkraft, som för folk, individer och
mänsklighet framåt. Hvad vore detta släkte, samladt i en
enda stor hjord utan åtskillnad i gränser och nationalitet?
Hvad vore detta släkte utan behof, utan täflan, utan olika
intressen, anspråk och motsatser, man vore frestad att
säga utan begär, afund och åtrå efter någonting saknadt
önskansvärdt? Man kan ej tänka sig en sådan menlös,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:01:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topblad/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free