Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Upplysningar till samlade skrifter - 7 delen. Hertiginnan af Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den sålunda förebådade nya redaktionen utkom
samma år på hösten.
Företalet till boken, dateradt den 24 Juni 1850,
omnämner först skildringen af kriget, hvilken »såsom
grundad endast på tryckta källor och således utgörande
blott en sammanställning af det redan kända med dess
möjliga misstag» förklaras skola »förlora äfven den ringa
betydelse den nu kan äga såsom den första», när en
förebådad på arkivforskningar grundad framställning af
samma krig af Fredrik Cygnseus hunnit utkomma. Om
själfva berättelsen heter det därefter:
»Söker man krigens spår, sedan kanonernas dån
icke mera ljuder i de hemsökta folkens öron, så söke
man icke blott på slagfälten och uti de brända hyddornas
aska; man återfinner deras verkningar öfverallt på själfva
insidan af folkens lif, i deras mest enskilda förhållanden.»
Den ryska ockupationen måste därför hafva inverkat äfven
på det sällskapliga lifvet i Åbo. »Delvis måste till exempel
de onaturligt stränga band, hvilka dittills fjättrat kvinnan
vid en konvenans, om hvars pedanteri vår tid knappt
har någon aning, hafva lämnat plats för ett friare och
naturligare umgängessätt.»
Trotset mot detta pedanteri är hos Eva till en början
naturligt, men »i sitt öfvermått bryter det alla band,
sedlighetens eviga lagar, jämte de tillfälliga af konvenansen.
Nu först blir denna unga flicka verkligt brottslig — och
likväl oändligt mera beklagansvärd än brottslig, emedan
det fel, som ledde till fallet, från början endast var
frihetens protest mot ett onaturligt tvång.»
Slutligen omnämner författaren äfven här huru
frestande det varit att skildra Eva »i hennes glänsande
period vid den berömde fältherrens sida. Dikten vill
likväl icke så: den stannar gärna vid morgonrodnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
