Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titians första kärlek ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
du unge drömmare, och ’sedan* tro
att du den fått af .dina ärömda änglar.
k • ^
~ Aflttgsnar sig 1&ngsamft’’Jnfe&n*l?on ännu försvunnit, vaknar Titian och
blir varse en skymt af dén*borfg&énde. Teatern fulit belyst.
Andra scenen.
TITIAN allena.
O dröj ännu!... Hvi går du bort? ... 0 dröjl
Besinnar sig.
Ah, det var blott en dröm! En dröm? 0 himlar,
hvar bor i jordens dunkelhöljda dal
en verklighet så idealiskt skön
som diktens under?.. . Det var då en dröm?...
En dröm är skimret af ett älskadt öga,
och aftonglansen på det lugna haf,
och vårens doft, den outsägliga,
och fågelsången i en sommarnatt,
skönhetens vålnad uti skuggors värld,
och minnets tår, och hoppets rosengårdar,
och längtans glöd, och kärlekens förklaring,
och lifvet och jag själf... allt är en dröm!
Allt är en himmelsk aning blott — ej mer!
Tankfull.
Att vara konstnär och att säga ut
det himmelska i dikt — i ton — i färg —
ah, det är stort! — Men vara tom på skönhet,
och vara dock det skönas härmare,
det är för mycket ren för mänskors lugn
och alltför litet dock för gudars flamma.
Betraktar taflan; hans bliok fördystras.
Hur vågar du, förmätna konst, hvars färg
är blandad utaf jordens stoft, att stjäla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>