Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skärgårdsäfventyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STINA.
Mor säger att hon skall gå till kungs fördén saken,
när någon af prinsarna kommer till Sveaborg. Inte för
det att jag har ondt om friare ...
EVA.
Vasserra, nej. Den gamla sjömannen, och tullgripen,
och Lasse sen. Det är ju en för hvart finger, det.
STINA.
Jag skall säga fröken något. (Förtroligt) Det är fröken
som mor är mest rädd om. Akta dig, Stina, sa’ mor,
att berätta för någon kristen människa att fröken är
här. Du skall veta, sa’ mor, att hon är här inko —
inko —
EVA.
Inkognito. Ja, det har sina skäl.
STINA.
Men det måste vara någonting rysligt, det där
in-kognitus. Det är alltid rysligt, det som man inte
begriper. Kanhända beror hela rikets välfärd på frökens
inkognitus.
EVA.
Har jag inte berättat dig det? Nåväl, det är snart
sagdt. Min far är en fattig afskedad militär, och jag
beror af min rika tant uti Stockholm. För ett par
veckor sedan skrifver hon till mig: *Ma chére, jag
har utsett en bra man åt dig, han heter baron Otto
Sporre, af kungliga svenska örlogsmarinen, och kommer
till midsommar att förtjusa dig med sin närvaro. Jag
är öfvertygad att du på förhand gillar mitt val, och jag
förblifver din väl affektionerade» etcetera. — Kort och
begripligt, som du ser. Men jag, som hvarken vill gifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
