Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skärgårdsäfventyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EVA.
Det var ekorren, som hoppar därborta i granen.
Fortfar.
STINA.
Tre flickor sopade, och tre vålnader kommo på
korsvägen ... Nej, nu var där något därborta vid klippan.
EVA.
Tre vålnader, sa’ du?
STINA.
Ja så ungefär. Den försia vålnaden var en soldat,
den andra var en sjöman, och den tredje bar en gyllene
krona. Hvem skulle ha trott det, ser fröken, ty flickan
var utaf ringa härkomst. Nå godt och väl, flickorna
skrattade, och det var ingenting vidare. Men året därpå
blef den första flickan gift med en verklig soldat, och
nästa år blef den andra flickan gift med en verklig sjö*
man. Då blef den tredje flickan illa till mods och gick
till sin mor och sade: det och det såg jag. Då sade
hennes mor: klipp af dig ditt långa hår, och drick ättika
att dina röda kinder blekna, och göm dig i sju år uti
min innersta källare; och efter sju år är synens välde
förbi. Då gjorde flickan som hennes mor befallt, och
efter sju år lät hon åter sitt hår växa, och hennes kinder
blefvo röda igen, och hon steg upp ur källaren och var
så innerligen glad, vet fröken, att allt detta var öfver.
EVA.
Nej, Stina, berättar du mera, så törs hvarken du
eller jag sopa.
STINA.
Ja, det är sant. Vi äro nu på korsvägen. Börja
nu bara, och ^var inte rädd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
