Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett skärgårdsäfventyr ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
O du sakta, sakta silfverbölja,
som i suckar mot stranden slår,
säg, hvad vill du? Vill du ensam dölja
där i sanden din brustna tår?
Älskar du det skum, som kysste nyss din kind?
0, det kom med stormen, och det for med vind.
Brist, o brist emot blommig hamn!
Långt, långt i fjärran är din älsklings famn.
Under första verserna af andra strofen inkomma prinsen och Otto i kappor,
med hattarna tryckta öfver pannan, och stanna i fonden.
STINA
utan att se dem.
Jag har honom så kär, så kär. Jag rår inte för
det, jag mötte honom på korsvägen, jag måste ju älska
honom hela mitt lif.
Stannar .under följande repliker tankfull i förgrunden.
PRINSEN
halfhögt till Otto.
Nej, jag kan inte lämna henne. Jag kan inte lämna
Sandhamn, så länge hon är här kvar.
OTTO
i samma ton.
Enlevera henne sedan, om ers höghet så vill, men
låt oss nu återvända. Matrosjackan ha vi kastat ifrån
oss; det var en lycka att vi medtogo våra nattsäckar.
Kom! Jag tycker mig redan känna en försmak af
högvakten.
PRINSEN.
Låt mig se henne ännu en stund, innan vi skiljas
för alltid.
OTTO.
En Degeröflicka!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
