Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veteranens jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VETERANENS JUL 101
■J **
’ %*
*•* KÄUKÖNEN.
Så ung, så varm, så i&derlös,
och dock af samma ädla: virke;’Jiyaraf
nationerna sin ära slöjda! Säg”2frrg2~~
hvad ämnar du? Hvad skall det bli-äf dig?
/V; -
ERIK.
Af mig? Jag gör som mina fäder gjorde.
Sj anger:
»Jag är en fattig gosse jag, som äter andras bröd,
jag har ej huld, jag har ej hem, allt sen min faders död;
men klaga är ej mitt behag,
jag växer högre dag från dag,
jag är en krigargosse jag,
för mig finns ingen nöd.
Och lefver jag tills jag blir stor och fyller femton år,
till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går.
Där kulor hvina tätast då,
där skall man finna mig också,
där vill ock jag försöka på
i mina fäders spår.»
KAUKONEN.
Jag tackar dig, min Gud, att fädrens ande
än lefver uti detta barnet kvar.
jag kan ej stöda honom — var hans stöd!
Ej leda honom — led du honom, Herre!
Att, hur hans lott i lif vet än må falla,
om uti fredens, om i krigets värf,
han som en trofast son utaf sitt land
må lefva för dess väl, dö för dess ära! —
Följ mig! Från denna stund är du min son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
