- Project Runeberg -  Sånger /
I:28

(1904-1905) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Seglaren på världshafvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vaka - o i världen vill jag svärma ut, vill söka mig
en bättre ö!»


Då redde ynglingen ett skepp och for. På hafvet
mötte han ett annat skepp. »Hvart går din väg?» sad’
främlingen, som mötte där. - »Jag söker mig en bättre
ö. » - »Förgäfves söker du, vänd om, o yngling, vänd!
Jag är från samma hem som du, jag sökte samma mål
som du, jag sökte i det toma blott, fann aldrig mina
tankars hamn. Nu vänder jag igen; vänd äfven du »
- »Nej, sade ynglingen, jag äger kraft att söka långt,
att irra länge utan ro; jag vänder ej, farväl!»

Och vida gick hans väg i blåa öknar bort. Allena
var han nu, allena med sin tysta längtan blott. Och
lång var vägen. Då kom han ock till land och sökte
där sin ö. Men där var jorden kall och hård, och onda
mänskor bodde där. Dem styrde lidelserna blott och
genom deras hjärtan foro vilda stormar. Då grumlades
det friska hoppets källvåg uti seglarns själ. »Ack
bättre, sade han, var på min barndoms ö. Dock vill
jag sträfva stadigt än.» - Och han for vidare och
ankrade i mången hamn och sporde invid mången strand
om där ej fanns hans drömmars ö, men utan framgång
ständigt.

Sist när han rest i många år, kom han en sommarkväll
till stranden af en blomklädd ö. Här var ej storm,
här var ej strid, i löfven susade en fläkt, i källan sken
en rosensky och herdars milda sång ljöd ner i dalens
lugn. Men öfver lund och källa flöt förklarad glans
från himlen ner; den flöt ock öfver honom, som här
landsteg nyss. »Gläd dig, min själ,» utbrast han då,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:48:59 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topesang/a0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free