Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åbo domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅBO DOMKYRKA 161
Ej andas här ett lefvande dödligt väsen.
I nattens skymning sällsamma ljud förnimmas.
Blodlösa skuggor, dimmiga spöken sitta
på egna grafvar, stilla i sig försjunkna,
och stundom stiga sväfvande
vålnader upp mot orgelens höjd och slå
en ackord.
När då en hviskning susar från orgelns läppar
och svagt bortdöende, halft förkväfda toner
från hvalf och pelare kastas fram och åter,
då vakna hamnarna, deras själar lyssna.
Hvem tyder anderösterna,
susande som af forsen ett nattligt brus
fjärran hörs?
»Här hvila seklerna. Här bor Finlands forntid.
Dess sol sjönk blodig ned uti västervågor;
skall hon en dag förklarad i öster stiga?
Hvad bådar skyarnas bleka purpurstrimma?
En morgonrodnad? ... ve, eller
aftonens sista, flämtande skimmer, som
dör i natt?»
Då spritta skälfvande lemmar i hast tillsamman,
som rökmoln skingrade af ett plötsligt luftdrag.
Sin krona söker drottningen, men förgäfves;
sitt svärd vill hjälten gripa och griper marmorn;
och kyrkans furstar söka sin
ljungande bannblixt... tiden den tärt, dess makt
är ej mer...
11. – Topelius, Sänger. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
