Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det rätta hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon satt med dottern i sin famn
och läste högt en kväll
om »änglarna i fåglahamn»;
hur tro på Gud gör säll;
hur Gud allsmäktig ledt de små
till fosterland och hem,
och hur en evig stjärna då
har lyst så klar för dem.
»Vårt hem, vårt rätta fosterland,
min Bertha, hvar är det?»
– »Det är hos Gud.» – »Ja, må Hans hand
dit leda våra fjät.»
Det var en kväll. När solens sken
gick nästa morgon opp,
då voro mor och dotter ren
vid målet för sitt hopp.
Och jordens smärta gret sin tår
i bister vintertid;
men i det rätta hemmets vår
var salighet och frid.
O smärta, glöm hvad hon har glömt;
minns hennes kärlek blott,
hur älskande och älskad ömt
från hem till hem hon gått!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
