Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Har vetenskapen ett fädernesland?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 SANGER 1853
IL.
Han slöt, den höge genius, som tryggt
natur och ande på sin vågskål dömde.
Då har den blyga Sången ömt och skyggt
ur jordens famn en späd linnea ryckt
och räckt åt honom, som sitt land förgiömde,
och sagt till tankens konung dessa ord:
Den blomman vuxit på din fosterjord!
Hör hon ej världen till? Hvem sådde hår
dess frö? Ack, skogens vind. Den hulda färgen,
hvar fick hon den? Af ljusets flamma skär.
Öch saften, som i hennes ådror är?
Af kvällens moln, som seglar öfver bergen.
Allt har hon lånat, och dock är hon vår
ty med sin rot hon i vårt hemland står.
Och du förnekar oss! Fåfänga hot!
Sitt väsens innersta man ej föröder.
Den djupa, oförgängeliga rot,
de tusen fina trådar, som vår fot
för evigt binda vid det land oss föder,
förneka dem, och dina läppars röst
med lögn bestraffas af ditt eget bröst!
Förneka tron! Säg mig en tankes skymt,
som ej i andens grund, den evigt ena,
är tro? Nämn mig ett tvifvel, trotsigt, grymt,
som himmel, evighet och Gud har skymt
och som ej sist förnekar sig allena!
Nämn mig en natt, så svart som grafvens hår,
ur hvilken ej förklarad morgon går!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
