Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miranda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MIRANDA 61
Så kom där jättestor med tunga fjät de höga
bergens kung i majestät, tog kransen, lade den för
flickans fot och sade: Tag mitt kungarike mot!
Mitt rikes like aldrig varit sedd frän solens upp-
gång till dess aftonbädd. Jag råder öfver berg och skog
och dal och dvärgars skatt i diamanters sal.
Miranda sade: Alltför ringa är ditt rike, herre kung,
ty jag begår långt mer än fattiga juvelers tal och några
tusen mil af berg och dal.
Förtörnad drog så bergakungen bort. Miranda log
och knöt sig innan kort en krans af vattenliljor som
förut. Nu vill jag se hvem finner den till slut.
Då steg ur bafvets bottenlösa djup dess jättekonung
uti snäckans slup, tog kransen, lade den för flickans fot
och sade: Tag mitt stolta rike mot!
Så långt som solen ser och vinden når, den blåa
ocean i vågor går. Kom, blif dess drottning, tag dess
rikdom all i pärlors skrud på tronen af korall!
Miranda sade: Icke är jag van vid slika tvättfat
som din ocean, och mer än fattiga korallers skrud skall
den förmå, som mig begår till brud.
Förgrymmad hafvets konung dök igen i blåa djupen.
Dock Miranda än log stolt som förr och knöt en krans
af ljung åt världens rikaste och störste kung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
