- Project Runeberg -  Sånger /
II:146

(1904-1905) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Furornas sus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

146 SANGER 1859

på stiglös skog, på öde mo,
på sotig sved, där skördar gro,
Allfader tryckt med väldig hand
sin kraft på detta nordanland.

Allt, allt i denna nord är stort!
Förstelnadt och tillintetgjordt,
naturens hjärta domnar af,
och allt är is, och allt är graf.
Men se, i strålande behag
uppvaknar hon i vårens dag,
för att odödligt vittna än
om lifvet och uppståndelsen!

Af grå granit, med malm bemängd,
är denna mur mot polen stängd
och naglad som en hjälm af järn
på jordens hjässa till dess värn.
Här har all veklig ro förgåtts,
och stora tankar, hjältetrots
ur denna grund af klippor gro,
som furor ur den hårda mo.

Och här har vishet rest sin hård
och sagan byggt sin undervärld
och sången sagt sitt nrsprungsord
och frihet krönt sin vigda jord.
Allfader sträcke i all tid
till evigt ljus, till evig frid
utöfver dig sin starkhets hand,
du ädla, gamla nordanland!
O iie)I1t~1ii.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:48:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topesang/b0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free