- Project Runeberg -  Sånger /
II:231

(1904-1905) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Shakespeare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SI IAKESIEXE{E 231


Öch han, som denna gnista fann,
en fallen ande var ock han,
dock mer än någon dödlig man
förstod han gudars flamma.


Som han har ingen man förstått
det som var ondt, det som var godt,
det som var stort, det som var smått,
det som låg mellan båda,
det som var krökt, det som var siolt,
det som var# öppet eller doldt,
åt himmel eller afgrund såldt,
i hjärtat genomskåda.


Öch ingen man på denna jord
har låtit last och svek och mord
och lustar med sitt fräcka ord
sig själfva så förhåna;
och ingen låt så mänskligt skönt
en trampad dygd, med ära lönt,
i själfva fallet segerkrönt,
en sjunken tid förvåna.


Öch med så djärfva penseltag
har ingen målat häfdens drag
och låtit flydda tiders dag
för nya släkten randas;
och ingen har ur grafvens natt
frammanat skuggorna, så gladt
i lifvets färger klädda, att
i andra sekler andas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:48:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topesang/b0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free