- Project Runeberg -  Sånger /
IV:117

(1904-1905) [MARC] [MARC] [MARC] [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De gamlas kadrill på de ungas bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE GAMLAS KADRILL PA DE UNGAS BROLLOP 117


Er fot var vind, er barm var våg;
er skira hvita klädning låg
lätt som en dimma öfver dalen.


HON. Med söndertrasad fåll, ack jo!
Det fanns ju sporrar i salongen.
Med raknad lock och kippad sko,
varm, yr af glädje, blind af tro,
flög jag att andas på balkongen.


HAN. Jag följde er. En kväll så ljum,
så tjusande i ljus och skugga,
så ensligt tyst, så drömlikt skum,
så rik på känslor, fast så stum,
som vårens första dofter dugga.


HON. I lugna vikens dunkla sköt
en stjärna spillt sin rena flamma.
Hon kysste spegeln, log och slöt
sitt silfveröga, när hon flöt
i aftonmolnet med detsamma.


HAN. Osedd, oanad, oåtspord,
såg jag bakom er stjärnan stiga
och hviskade ett enda ord,
det ljufvaste på denna jord . .
HON. Nog, nog, min herre!
HAN. Jag skall tiga.


Det var ju blott en kort minut
af långa år i strid och vaka;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:48:59 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topesang/d0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free