- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
52

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kavaljer, för att inte lämna min lilla söta kusin att
få ledsamt efter mig, och jag kan försäkra mitt nådiga
herrskap, att så flinka ben jag hade för tio år sedan,
så var det nu ingen lätt sak, sedan tyngdpunkten fått
en så stor öfverhalning, och mir nix, dir nix var kusin
Ringa ur sikte. Hvad skulle jag göra? Jag dammade
på undan vinden, som jag sett henne göra, och tänkte:
vi träffas vid Kurumaa landet här midtemot, om inte
vi träffas förr. Men den nedriga vinden måtte ha
kantrat två eller tre streck under tiden, ty då jag
ändtligen fick sikte på land, var det åsen vid
Syrjän-koski, och jag kryssade knappast en verst från gården.
Flickan sågs inte till, och hvems hund var jag, att jag
inte så godt som vid egen grind skulle gå hem och
ta mig en sup och en smörgås? När det var gjordt,
lät jag spänna för blacken, men den besten har spatten,
och det gick som det gick att knoga kring sjön. Så
mötte jag länsman Grönfors vid Askola-backen, och
medan vi styrkte oss litet mot kölden ur hans kantin,
fick jag redogöra för honom en hop som jag inte begrep
om en vagabond, som han fått order att efterspana, och
så när hade jag försummat min nådiga onkels delikata
middag. Er skål, kusin Ringa! Tamme katten, är det
inte roligt att se er vid hälsan! Men det måste ni
medge, lilla sötunge, att kamelblomman där är min
väl-fångna egendom. Brrr, ni må skratta eller gråta, men
jag skall bära henne nästa söndag i knapphålet, till er
ära, kusin, till er ära, det försäkrar jag, och jag önskar
att jag kunde bära er själf på samma sätt... det vill
säga under knappen och västen, rakt på hjärtat, ty ni
är, böfveln bespike, en präktig flicka. Mod har ni som
en granadör och ben som en beckasin — nå nå, det
hör inte hit; skål, svärfar!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0052.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free