Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16. Ett vinterfälttåg,
Det var i början ak December. En nyfallen snö och
en klar vintersol lockade Linnais invånare ut i det
fria. Kapten Winterloo hade bjudit hela familjen på
middag, och emedan de händelser, hvilka omtalas i de
föregående två kapitlen af denna historia, passerat på
morgonen och förmiddagen, var det nu tid att begifva
sig på väg, emedan man hade inemot en svensk mil
öfver sjön till Syrjänkoski.
— Jag hoppas arkitekten har ingenting emot att
blifva m:lle Triste-Rubans riddare? frågade öfversten i
skämtsam ton, medan stora sufletten, förspänd med två
ståtliga hästar, körde fram på gården och efterföljdes af
en liten vacker kasansk släde, förspänd med Linnais
bästa trafvare.
Och utan att afvakta svaret, tog öfversten plats
med sina båda döttrar i den stora sufletten, under det
att den stackars guvernanten, häpen öfver sin lycka,
satte sig väl påpälsad uti den mindre släden. För Lithau
återstod intet val. Han satte sig bredvid sin dam och
fattade tömmarna.
Under andra omständigheter hade detta arrangemang
synts onom så själffallet, att något annat knappt kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
