Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17. Slaget vid Waterloo.
När hofrådinnan Winterloo kom på det lyckliga
infallet att med en middag comme il faut på
Syrjänkoski söka utplåna det ofördelaktiga intrycket af
hennes sons, kaptenens, senaste bravur på Linnais, tog
hon på förhand ett högtidligt löfte af sin Eusebius, att
han den dagen skulle vara en riddare utan fruktan och
tadel.
— Kom ihåg — förmanade hon — att du är en
Winterloo, på möderne en Ahlekors, och att det beror
af dig själf att blifva en medlem af familjen Littow.
Kaptenen lofvade detta med hand och mun; men
inom sig beslöt han att vida öfverträffa sin mors
förväntan.
Alltså fingo kalfvar och grisar på Syrjänkoski vandra
till slaktbänken, och från den närliggande herregården
Virola inbjödos den gamle halte löjtnant von Weder och
hans lika gamla syster, fröken Renata, till sällskap åt
Littows. Men hvarken Spindelby Snacken, kronofogden
Schreck, länsman Grönfors, eller ens prosten Malander
voro aktade värdige att bjudas, hvilken missaktning för
dessa ortens ofrälse notabiliteter sedan kom att stå kapten
Winterloo dyrt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
