Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syrjänkoski och Winterloos hade till denna gentila
middag uppbjudit allt, för att lysa med en glans som
skulle öfverstråla alla onda tungors hviskningar om deras
förestående ruin. Från Weders hade man lånat de höga
silfverarmstakarna; den bästa hästen hade trafvat till
staden för att förvandlas till viner och specerier. Granar
voro uppställda i salen för att dölja de söndriga
tapeterna; mattorna voro tagna på öppet köp i staden, och
från klockarens hade man lånat helgdagsdräkterna för
»kammarjungfrurna», som dagen förut varit menlösa
pigor, men nu sågos klädda i hvita förkläden, stärkta
kragar och kammar i håret. Mamsell Nyländers kokbok
hade en hel vecka blifvit studerad som auktoritet i den
finare matlagningen, för att upplifva hofrådinnans något
förbleknade minnen, och den goda frun bar samma gula
sidenklädning som gjordes för tjugufem år sedan till den
stora balen i Åbo för kejsar Alexander och kronprinsen
af Sverige.
Emedan platserna vid bordet voro strängt bestämda
af rangen och börden, var det alldeles i sin ordning att
arkitekten Lithau fick sin anspråkslösa plats vid sidan af
sin dam, guvernanten mademoiselle Triste-Ruban. Men
denna plats, som kanske några timmar förut skulle i
hög grad generat honom, var honom nu fullkomligt
likgiltig. Med det fasta beslutet att snart bryta alla dessa
små fördomar i stycken, smålog han åt sitt förra bryderi.
Det förekom honom ibland som om Ringas blickar sökte
honom, men han lät ej störa sig. Den stackars
Triste-Ruban sökte hämnas sitt nederlag, än med en låtsad
likgiltighet, än med ett bitande skämt. Intet bekom
honom; han bidde sin tid och var så lugn, så ogenerad,
som om intet passerat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
