Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21. Frestelsen.
Uttrycket »bästa herr Lithau» körekom arkitekten mera
förnämt än hans nuvarande retliga stämning kunde
tåligt fördraga. Han fortfor därför något varmare, men
alltid i samma aktningsfulla ton:
— Om något är en slump, herr baron, så är det
bördens företräden. Den enda verkligt konstanta
principen, som äfven den legitima konstitutionella monarkin
numera erkänner, är den personliga förtjensten ..,
— Aj aj, min unge vän, äro vi redan där? Så
hastigt och oförmärkt komma vi från Mirabeau till Camille
Desmoulins, sedan vidare till Danton, så till Marat, så
till Robespierre, tills vi stanna bland sansculotterne.
Från individens personliga rätt ha vi blott ett steg till
folksuveräniteten och republiken.
— Jag är icke republikan, herr baron, långt mindre
jakobin. Jag hyser den största aktning för adeln som
en familjetradition, som den legitima arfsrätten till ett
ärofullt namn. Jag vågar endast betvifla dess framtid
som statsinstitution och dess exklusiva ställning utåt till
öfrige medborgare.
— Godt, herr Lithau, låt oss respektera hvarandras
öfvertygelse och ej tvista om en institution som oss för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
