- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
175

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gröna kammarn i Linnais gård ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

jag alltid skulle förblifva Ringa, för det att jag lekte
hellre med bondflickorna än med dina förnäma
pensions-kamrater. Du hade rätt däri; jag är visst alltid Ringa
ännu. Bryr jag mig om ett namn! Men jag skall säga
dig, Anna, i en sak är jag Littow: jag låter aldrig
skrämma mig från det som jag vet är rätt. Kalla honom
hvad du vill; för mig är han adelsman, ja mera af adel
än du och jag. Se på honom, Anna! Kan han ljuga?
Kan han bedraga, säg? Hvad du litet känner honom!
Han vore i stånd att uppoffra allt för oss!

— Du, som känner världen ifrån ditt dockskåp och
människorna från din bilderbok — huru vet du hvad
denne herre i verkligheten är?

Nu trädde Lithau emellan och hindrade Ringa att svara.

— Det är nog, sade han. Jag kunde fråga fröken
Anna tillbaka, om brottet ak ett klanglöst, men hederligt
ofrälse namn är i hennes ögon så stort, att hvarken vår
tids upplysning, eller en mans karakter, vid hvilken ingen
fläck låder, är i stånd att jämna klyftan mellan Ringa
och mig. Men bevare mig Gud att vilja tränga mig
mellan två systrars hjärtan, som böra tillhöra hvarandra
hela likvet igenom! Jag vill lämna kröken Anna tid att
lära känna mig bättre... Jag reser nu lycklig, och jag
kommer tillbaka; jag lämnar ju hela min lycka här. Men
Ringa är fri; jag binder henne icke med något löfte.
Kanske skall hon lyckas försona sin systers misstro. O
detta barn, detta barn, se huru hastigt det utvecklar sig
till en kvinna! Farväl, fröken Anna! Farväl, Ringa,
mitt glada solsken! Jag kommer tillbaka med grönskan
i Linnais park ...

1 detta ögonblick fattade en iskall hand uti hans,
och bredvid honom stod gröna kammarns spöke. Samma
askgråa ansikte, som två gånger förut betraktat honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free