Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Vågbrytaren ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Man skall få se att ban går och dränker sig, den
oförnuftiga pojken 1 bannade tanten, utan att höra henne,
och tog några steg framåt med synbar oro, när Vincent
hoppade i sjön.
— Vet inte tant att de kalla honom Vågbrytaren 1
utropade flickan med ett barnsligt uttryck af tillförsikt.
— Just därför, kära barn, just därför. En våghals
är han, och en af de värsta. Det går aldrig väl. De
förleda honom, de förstöra honom. Och hvad skall hans
fosterfader säga, om jag låter gossen drunkna midtför
mina ögon?
— Kära tant, Severin står ju bredvid!
— Ja, Gud välsigne honom. Ack, om alla gossar
vore som Severin! Men han kan inte rädda ett möss
en gång.
— Nå, ett möss kan han rädda 1 utropade flickan
skrattande. Men nu är Vincent öfver på andra stranden.
De två främlingarne närmade sig strandsluttningen,
följde simmaren med sina blickar och samtalade lifligt på
detta språk, som väckt flickans förundran. Hon var
ursäktad om hon icke förstod det, ty det var nygrekiska.
Många greker tjenade vid denna tid på ryska örlogsflottan;
det var icke sällsynt att se sådane, jämte andra
öster-länningar, uppdyka äfven i Helsingfors, men desse
begagnade sig mest af ryska språket.
— Det är han! sade den kortare mannen.
— Är du säker därpå? frågade den gamle
marinofficern.
— Så sant som jag är min moders son. Kalla
mig en otrogen hund och kasta mina öron för Ibrahims
fötter, om jag denna gången bedragit mig,
— Bevis!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
