- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
287

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vincent Vågbrytaren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Nå Gud välsigne dig för de orden, gamla möss,
du är alltid dig lik; men ser du, jag har kommit så där
just som litet på kneken, sedan jag miste min kondition
hos Calle Widefelt, som nu har ** domsaga. F-n i de
gamla kamraterna, det finns ingen broderlighet mera i
världen, de inbilla sig att en människa skall vara nykter
som en rödmålad brunnshink.

— Jaså, du har varit tingsskrifvare de senare
tiderna?

— Sikter, ita quidem, och kunde nu vara
kronofogde, om jag inte stakat mig i examen på Bonsdorfks
kameral. Kommer du ännu ihåg hvad vi svuro den
kvällen vid löktets bägare? Men nu minns jag, du satt
då och gjorde visor om månskenet... Säg mig, hur
kommer det så befängdt till, att du är brukspatron?

— Så går det, kära pascha. Min far behöfde en
kompanjon; för hans skull slog jag mig ned på tjäran
och plankorna ...

— Och gifte dig med din kusin, den lilla söta och
rika Amelie Ewers ... Mjukaste tjenare, jag ber
patro-nessan om ursäkt för min dristighet.

— När min far dog för ett år sedan, lade jag ned
handeln, som aldrig varit mitt nöje, och behöll ett
järnverk, som andra sköta bättre än jag. Jag har några
vänner i vetenskapssocieteten, min hustru och min äldsta
flicka ville se promotionen, alltså är jag här. Men säg
mig, hvad har det blifvit af våra examenskamrater, som
skulle möta oss här i dag? Jag har så sällan hört af
dem, sedan vi skingrades öfver vida världen.

— Därom kan jag ge dig besked, jag har fört bok
öfver dem; de ha allesamman fått betala borgen för mig.
Det är nu engång min princip att aldrig betala ut pengar,
när jag inga har. Du minns ju Renius, som talade ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free