Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alltid frack, pomada och handskar för kammartjenaren,
alltid hvit mössa, förkläde och finstruken krage för
kammarjungfrun Det gör mig nästan ondt, att tant själf
tillbringar en eller två timmar vid sin toilett om morgonen;
icke därför att hon numera brukar smink och puder,
men emedan hvarje strå af det vördnadsvärda hvita håret
under negligén bör uppläggas just så och icke annorlunda.
Före klockan tolf på dagen är hon osynlig för alla, utom
sin svenska hushållerska Malla Södergren och sin franska
kammarjungfru Lisette Minon. Regelbundet klockan tolf
serveras chokolad och kaffe med kall frukost, klockan
fem middag, klockan åtta te, men därefter är det tants
vana att länge vaka. Hon- lägger då patiens, när hon
är ensam, och talar gärna om forna tider, när hon ser
gäster hos sig. När det lider mot midnatt, har tiden
upphört att finnas till för tant Mirabeau: då är hon åter
ung, då flöda alla minnens källor i den lifligaste,
behagligaste konversation, och med ett förtvifladt hjältemod
ha vi, aftonsömnige småborgare, då brukat kämpa mot
upproriska gäspningar, intill dess att pappa vanligen tagit
farväl af konversationen med alltför hörbara näsljud —
en signal som då vanligen återfört min älskade tant till
den prosaiska nutiden. Ack, hon förlåter allt, och hon
förlåter oss äfven detta, men jag glömmer icke den min
af en drottning, med hvilken hon vid sådana nederlag i
belefvenheten säger till oss: mais vous étes fatigués;
allons, mes enfants, dormez bien!
Det var hon, som skulle uppfostra mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
