Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag säger ingenting, men nog ser det ut som om han
velat göra en god affär på vår enkald och godtrogenhet.
Han hade åtminstone kunnat unna oss nattsäcken. Alla
våra julklappar äro där. Och hvad skola vi ta på oss,
när vi komma till tant? Kanske sitta där hela helgen i
våra reskläder? Jo, det är trefligt! Men hvarifrån taga
vi rent linne? Jag och Augusta kunde kanske hitta något
i tants gömmor från den tid hon var hoffröken; men
icke kan pappa stackare spöka ut sig i hennes lintyg.
Augusta skrattar; jag vore färdig att skratta med, så
tokigt är det. Om jag bara hade något att kläda på
barnen! Men jag har inte så mycket som ett par torra
strumpor en gång.
— Men, mamma, inte var han någon tjuf,
anmärkte jag.
— Å du, sanna mina ord, vi få allt se. Hör... nu
pipa de åter ... de sakta farten . .. någonting har gått
sönder. Kanske en bro rasat in? Kanske en bank har
satt sig? Där är kanske en afgrund framför oss! Nej,
att vi skulle bege oss af på den olyckliga järnvägen!
Tåget stannade. Man hörde ropas: Dickursby station,
fem minuters uppehåll!
Vagnsdörren upplästes, vi tittade ut. Det hade
ändtligen dagats, vi kunde urskilja stationshuset och
människorna ... en karl med grön flagga; hvarför bar han
en grön och icke en hvit?... en madam med en smörbytta;
ville hon sälja smör? ... Två studenter, som lånade eld
från hvarandras cigarretter; det blåste, de kunde ju tända
eld på bantåget! En person närmade sig vagnsdörren:
det var karlen i frisrocken.
— Hur står till? frågade han.
Mamma knyckte pappa i rocken:
— Det är han som har våra fraktmärken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
