- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
361

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

icke denna tunga ekkärgt som gör en mätt innan man
satt sig till bordet. Jag betraktade det lackerade stora
matbordet, som så ofta dignat ak ugnsgrötar, och det
vackra skänkskåpet, som brukade sluta så läckra saker
i sitt sköte. Middagen var naturligtvis rundlig och icke
så litet fin, för att vara husmanskost på landet. Mamma
prisade den kokta laxen, pappa den delikata kalksteken,
pyrena vid deras spelmansbord slekvade in en otrolig
portion risgrynsgröt, och jag igenkände med förtjusning
en delikatess, som jag ingenstädes i hela världen kunnat
upptäcka utom på Muisto, nämligen kronbakelser.

Medan min tant och föräldrarna togo sin
middags-hvila, kunde jag ej motstå frestelsen att följa Fritz och
Sigrid på deras första exkursion i kälkbacken — någon
borde ju hålla uppsikt öfver alla befarade snedsprång i
branten mot sjön. Det var så friskt, så godt. Frihetens
luft blåste omkring oss och vidgade hjärtat, såsom det
aldrig klappar i stängda salonger, tryckt af planschetten
och med konvenansens blyvikter släpande tungt i
kläd-ningsfållarna.

På ett ställe var backen brantare; där styrde jag
med Sigrid framför mig så oskickligt, att vi gjorde en
kullerbytta i snön. Ingenting kunde vara oskyldigare:
en liten kattklösa i pannan, en stänk snö på min gröna
reskofta; hvem såg det? Kanhända skatan därborta i
den löflösa björken, där hon sopade rimfrosten med sina
långa stjärtfjädrar. Nej en såg det ännu, och det var
tant, hvars gungstol var placerad vid fönstret mot sjön.

Det mörknade tidigt, och jag återvände med mina
skyddslingar, utan minsta aning om den läxa som förestod
mig. Tant hade redan hunnit hålla ett tal för mamma.

— Stora långa flickan springa i kälkbackar! Hvilka
hemseder förde hon med sig från staden? I min ungdom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free