- Project Runeberg -  Noveller. Band 3 /
410

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nu hördes Danton skälla, det blef något buller
därute, jag stod upp, lyftade på gardinen och tittade ut.
Hvem målar min häpnad! Den gamla fiskarestugan nere
vid stranden stod i lågor, det blåste ohyggligt, vinden
låg emot gården, eldmoln af gnistor drefvo rakt mot
mitt fönster.

Nu var ej tid att sofva, jag väckte pappa, klädde
mig hastigt, tog mammas kappa och ytterkängor, som
funnos närmast till hands, och sprang till stranden.

Här fann jag gårdsfolket rådvilla och handfallna.
Pigorna gräto och beskifvade sig, drängarne svuro och
larmade. Det befanns, att gamle Särki-Pekka, Mörtpetter,
fiskaregubben, börjat julen för bittida och tagit ett rus
på kvällkvisten med den framgång, att han tändt eld på
sin stuga. Alla skreko, ingen lyftade en hand att bärga
eller släcka, och faran för gården blef med hvarje
ögonblick större.

Då kom smeden. I ett huj kommenderades alla
till tjenstgöring, de drumliga fingo en knuff, de
motspänstiga ett rapp, så att det susade dem kring öronen,
och inom några minuter hade vi alla — jag med —
bildat en kedja till stranden, från hvilken vi langade
vatten, medan två af karlarne skickades att släcka de
gnistor, som föllo på gårdens tak.

— Bra, Augusta, rätt bra, langa på bara! ropade
herr Damm, i det han rusade förbi.

Medan vi alla arbetade så att vi badade i vatten
och svett, sågo vi något på samma gång löjligt och
rysligt. Särki-Pekka, ännu osig i hufvudet, skrek
öfver-ljudt, att han måste bärga sin nya not, som hängde i
stugan, och med dessa ord rusade han som en tok in
i elden. Smeden följde honom, och i detta ögonblick

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov3/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free