Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tant Mirabeau ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man vid ett uppsluppet lynne. Jag dröjde ieke att svara
i samma ton.
— Tackar för äran. Har jag arbetat som tre
brandvakter, så är det tre gånger ingenting, ty så mycket
sägs att brandvakterne uträtta. Om Mörtpetter däremot
kunde man säga som om kung Carl den unga hjälte:
»han stod i rök och damm» — ty Damm hade han
nog ak.
— Ja, det bär syn för sägen! utropade pappa.
Kors för tusan, hur ser bror ut?
Smeden såg verkligen ut som Vulkanus, nyss
uppstigen ur Etna. Hans kläder voro så brända, att de
liknade en kolmila, hans hår var afsvedt likasom en
björkdunge dagen efter en skogseld, och hans händer
kunde jämföras med ett par stora eldskyfflar från Osberg
& Bades mekaniska verkstad. Han var nästan vacker i
denna fullständiga smedskostym.
— Man har sagt mig, att det är herr Damm jag
bör tacka för alt gården blifvit räddad, yttrade tant med
en så vänlig blick, att jag med rysning tänkte på fröken
Kopparkrona.
— Och hvem garanterar friherrinnan, att jag ej är
en hemlig agent för det brandstodsbolag som har
försäkrat Muisto? skrattade smeden.
Det var första gången jag såg honom skratta, den
grobianen.
Malla Södergren inkom med kaffe och blef ett
föremål för allas beundran. Stackars Malla, hon hade blifvit
uppjagad ur sin sötaste sömn, hon hade redan begynt
bärga plättpannan och kökshanddukarna, och nu kom
hon i brådskan med sin svarta, fransade söndagsschal
öfver den gamla grå kökskoftan, håret flygande som en
ulltapp i biåsväder, ena foten stucken i en ny känga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
