Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4. Ett möte.
Vakna, herre! Skogen är full af röfvare!
Det som så oförmodadt åter lifvade den strandade
slädens förhoppningar norrom snövallen, var en ny
bjällerklang söderom vallen. Ingenting mindre än ett
underverk tycktes kunna befria de resande, och föga
mindre än ett underverk var det också att denna tid, på
detta ställe och i detta oväder möta en annan resande.
Likväl intogs det tjocka hufvudet, oaktadt dess
karlavulna stämma, af en ny oro, som spordes i den förnyade
uppmaningen att Isak måtte se efter sin piske.
— Och hör, Isak, bryt mig en lagom kvist af trädet
där, så vill jag räcka den ut från kuren, likasom vore
det en pistol.
Isak mumlade något om att röfvare sällan brukade
köra med bjällror, men lydde likväl befallningen. Medan
han skar kvisten till någorlunda likhet med det vapen
den skulle föreställa, hördes han yttra något att frun
borde nu rätt låta höra sin bästa trumpet, så skulle icke
den värste bandit kunna skilja henne i mörkret från en
länsman på ämbetsresor.
Det ombonade hufvudets ägarinna — ty det hade
verkligen en ägarinna — tycktes ej finna sig alls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
