- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
32

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Vända om! upprepade skytten föraktligt. Har
jag tid att vända om, jagl Men låt oss vänta litet och
se hvad de vidare företaga sig.

Emellertid hade Isak kafvat sig upp ur snön och
jämkade sig oskadd, men något förbluffad, fram till sin
släde såsom ett tröstens budskap för dennas uppskrämda
invånarinnor. Utan att svara på deras frågor, gjorde
han ett försök att vända släden, men däraf vardt intet.

— Isak, hvad företar du dig? ropade den tappra
frun med betydligt ökadt kurage, ty man vänjer sig äfven
vid krig, och den goda frun måtte ha ansett Isaks
återkomst som en till hälften vunnen seger. — Ha vi tid
att vända, när Pellavoinen rest före oss i går till
marknaden ?

— Om jag bara visste att de ej vore flera än tvål
svarade Isak tvekande. Men höra de till rymmarebandet
från Sveaborg, så ha de stulit sig hästar och komma
flera efteråt.

Händelsen vid Kaivanto pass, där ett talrikt band
af förrymda fångar från Sveaborg råkade mellan två
eldar, skott lossades och blod flöt å båda sidor, var den
tiden ryktbar i hela landet och kan tjena läsaren till en
förklaring på det ömsesidiga misstaget vid röfvarekulan.

— Låt oss vänta litet och låtsa som vi hade flera
i följe! återtog det ombonade hufvudet.

Man väntade således en garde på båda sidor
vidpass en half timme, i det att hvardera partiet ansåg sig
skyddadt af snövallen, som skymde och stängde det
från fienden. Slutligen blef den resande söderom vallen
otålig och företog sig, dock med spänd pistol, att
rekognoscera terrängen, i det han i sin tur med mycken
försiktighet uppklef på vallen. Till hans förundran var
kursläden den enda misstänkliga syn som där mötte honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free