- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
73

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Detta ord hade gällt honom själf, det hade ställt honom
lägre än denne man, som han så djupt föraktade: »han
söker åtminstone sanningen, hvilket du icke gör». Hvad
är sanning? Hvad är detta lifvets mål, hvars blotta
sökande redan ställer en man så högt, att han i en
afgrund af uselhet kan se ned på den starke, som
föraktar hans svaghet?

För första gången i sitt lif hade Lars Roderik för
sig uppställt en sådan fråga. Han kände att den förr
eller senare skulle fordra ett svar, men nu var han för
trött och för lättsinnig för att länge kunna fasthålla
dessa allvarliga tankar. Han ville sofva och kunde icke.
Han försökte det vanliga medlet, att i sina tankar
framkalla de likgiltigaste och tråkigaste föremål: professor
X:s sömniga föreläsningar, kontoboken öfver sina utgifter,
lata skjutshästar, den ändlösa mon vid Kallenautio,
moster Margrets spekulationer på arf efter svåger Sten,
fru C:s middagar på portör, hvilka besjungits på klingande
hexameter:

Tack för potates och fläsk och tack för fläsk och polatesl

Allt detta lyckades slutligen, i förening med ungdom
och trötthet, försänka Lars Roderik i det behagliga
tillstånd mellan sofva och vaka, då tankens vingar domna
och • dess föreställningar upplösa sig i en rosenfärgad
skymning. Ljuset nedbrann efter hand och slocknade
af sig själf. Decembernattens mörker, ökadt af de stängda
luckorna, betäckte alla föremål i rummet med en
ogenomtränglig slöja.

Lars Roderik sof likväl icke så tungt, att ju ej en
bild ännu fortfor att spöka för hans hågkomst, och det var
halfimperialen, som denna kväll haft en så förunderlig
verkan. Den gycklade beständigt för hans ögon, än liten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:40:11 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topnov4/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free