- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
74

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och tunn som en spelpenning, än stor och lysande som
en fullmåne. Den gaf honom ingen fred, den klang i
hans öron, den trillade för hans händer, den hoppade
fram och åter, ibland på täcket, ibland på sängkanten,
ibland på golfvet, gjorde röda cirklar, såsom när man
svänger en glödande sticka, eller glänsande strimmor,
såsom ett snabbt stjärnskott i natten. Den blef allt
efterhängsnare, allt olidligare; till slut kröp den alldeles
inpå honom. Nu var det slut med sömnen; Lars
Roderik satte sig upp i bädden för att öfvertyga sig om
att han drömt.

Förvirrad stirrade han ut i mörkret och visste länge
ej hvad han borde tro. Ty midt framför honom på den
motstående väggen syntes någonting som liknade detta
samma fatala guldmynt — en liten rund och glänsande
punkt, som visserligen stod stilla, men med ett eget
flämtande sken. Stället, dess invånare, drömmen, mörkret,
allt förenade sig att öka det besynnerligt hemska i
denna lysande punkt, hvars rätta beskaffenhet han ej
kunde utgrunda.

Då likväl ljuspunkten fortfor att vara orörlig och
oförändrad, fattade Lars Roderik mod, stod upp och gick
fram till väggen, på hvilken fenomenet visade sig. Han
fann då med något lättare hjärta, att den spökande
im-perialen icke var annat än en fin ljusstrimma, som föll in
genom nyckelhålet i dörren till inre rummet och träffade
väggen midt emot. Med denna förklaring skulle måhända
en annan i hans ställe varit belåten och utan vidare
återvändt till sin störda hvila. Men Lars Roderik
hade tillräckligt lärt känna sin mosters goda sömn
och punktliga lefnadsvanor, för att icke med någon
förundran varseblifva detta sena ljusskimmer från hennes
sofkammare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free