Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
morgonsolen, som just då sken in genom det målade
kyrkfönstret och sken på barnet. Men min fader blef
vid sin tro, att frestaren begärt hans förstfödde och att
intet vatten kommit vid gossen. Från den stunden blef
han svårmodig och fick för allt guld och allt gult en
sådan fasa, att han icke kunde se det utan att falla i
raseri. Men emedan den syndiga girigheten allt fortfor
att vidlåda hans själs lustar, hände sig att detta samma
guld, som han fruktade och afskydde, tillika var honom
öfver allt annat kärt; dock att han aldrig vågade se det
eller vidröra det med sin blottade hand. Det är någonting
förskräckligt, när ens högsta åtrå på samma gång blir
ens djupaste afsky. Men det är alltid så med afgudarne;
hvarenda af dem bär en krona på hufvudet för vårt
hjärtas begär och en gadd i stjärten till vår dödande fasa.
— Såg min farfar sedan något särskildt förskräckande,
liksom på kristningsdagen ? frågade Lisu skyggt.
— Därmed var något eget, fortfor den gamle. Så
ofta din farfar var med hela sin själ upptagen af
världsliga bestyr och penningeförvärf, hade han någorlunda ro
och såg inga syner, blott att han ej tålde se guld. Men
så snart han vände sin håg och kärlek till något annat,
vare sig Gud eller människor, kom spöket tillbaka. Har
du läst om den forne hedniske konungen, som begärde
af gudarne att allt hvad han vidrörde måtte förvandlas
till guld?
— Jag har läst därom. Det berättas att slutligen
äfven maten förvandlades under hans händer till denna
metall.
— Detta skedde väl icke med din farfar, men något
ditåt. Gick han i kyrkan och försökte med andakt fästa
sina ögon på altaret, på prästen eller på psalmboken,
strax såg han dem likasom förgyllda. Tröstade han sin
6. — Noveller. IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
