- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
87

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

till konsten att beständigt vinna. Likväl bedrog hon mig
äter, den falska gudomlighet som jag dyrkade. På en
enda natt i Krakau bortspelte jag åter hela de
föregående årens vinst och stod där till sist med en enda
gyllen kvar, färdig att göra slut på mitt eländiga lif i
Weichseln, som svart och dyster flöt under fönsterna af
spelhuset.

Vid det att jag i vild förtviflan rusade ut för att
verkställa denna föresats, mötte mig i dörren en liten
gubbe i en polsk judes dräkt. Hans mörka, djupt liggande
ögon tycktes genomskåda mig, och ett hånlöje spelade
öfver hans tunna läppar. Jag hade sett honom ofta förut
vid spelbordet, och jag trodde mig märka, att hvar gång
han stod mig nära, hade jag vunnit. — Hvarthän?
frågade han likgiltigt. Jag hade icke mod att svara honom.

— Ni har förlorat, sade han kallt; ni är en narr, ni
förstår ej att vinna. — Det är omöjligt, svarade jag;
jag har beräknat alla chancer i spelet, och likväl...

— Likväl har ni glömt ett, fortfor han föraktligt. Den
som vill vinna hvad mål som helst, han måste egna sig
hel och hållen däråt, med kropp och själ. Och ni tror
att guldet ensamt är ett undantag, att det ensamt nöjer
sig med ett deladt hjärta! Gå, ni är aldrig värd att
spränga en bank. — Spränga en bank? upprepade jag
darrande. Och hvad skall jag göra för att kunna detta?

— Ingenting annat, svarade juden, än att bannlysa från
edra tankar och ert hjärta all annan kärlek än den till
guldet; att vara blind och döf för allt som icke leder
direkt eller indirekt till detta mål; kort sagdt, att vara
hel i er sträfvan, att lefva och dö för den ensam. Kan
ni, lofvar ni detta? — Ja, utropade jag, ni har rätt;
jag kan och jag lofvar det; visa mig endast medlen! —
Den lille mannen log ånyo på ett sätt som isade blodet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free