Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13. Uppror mot penningen.
Hit med skuldsedlarna!
Yi veta att den smärtsamma bikt, hvari den gamle
kommissarien-maj oren anförtrott Lisu Halm sina
brott och sin ånger, haft en af dem osedd åhörare.
Förra delen däraf hade Lars Roderik följt med den mest
spända uppmärksamhet, men han skulle icke ha varit
en restrött yngling, om nattens timmar fortskridit,
klockslag efter klockslag, utan all inverkan på hans domnade
nerver. Oaktadt allt hans bemödande, fick tröttheten
makt öfver honom, där han satt i den mjuka länstolen,
och när majoren för Lisu skildrade sina besynnerliga
botöfningar, hade Lars Roderik redan försjunkit i den
lyckliga slummer, som man endast kan njuta vid tjugu
år. Om en stund väcktes han af någon som fattade
honom sakta i armen. Det var den unga flickan, som
återvände och till sin icke ringa förundran fann en
sofvande student i sin farbrors fåtölj.
— Kom! hviskade hon. Han får ej finna dig här.
— Är det slut med bikten? frågade ynglingen,
när de åter befunno sig utom den gamles fridlysta
område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
