- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
103

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hjälper. Men när han hjälpt oss, stjälper oss kommissarien
ånyo. Vi ämna icke längre låta huttla med oss. Hit
med skuldsedlarna 1

— Dem få ni icke, svarade kommissarien torrt.

— Skuldsedlarna! Hit med skuldsedlarna! ropade
skaran allt hogljuddare och trängde längre in uti
rummet.

Kommissarien drog sig tillbaka, så att han hade
ryggen fri, och fattade en knölpåk, som stod vid spiseln.
Lars Roderik ställde sig vid hans sida, beväpnad mea
pisken. Det liknade sig till ett af dessa ofta blodiga
slagsmål, i hvilka den österbottniska allmogen icke väjer
stånd eller person, så snart den anser sina rättigheter
förnärmade.

Men det skämtsamma ödet ville, att fru Margret
Halms ansenliga hufvud, beklädt med en hvit nattmössa,
i samma ögonblick visade sig i dörren, ditlockadt af
larmet. Denna oförskräckta bundsförvant dröjde icke
att ställa sig på försvararnes sida.

— Hvad vill det säga? utropade den tappra frun
med sin bredaste marknadsstämma. — Hvem understår
sig att föra ett sådant oväsen? Skäms litet! Finns
här ingen stadsbetjent ? Jaså, här finns ingen
stads-betjent. Känner ni länsman, godt folk? Vore jag
länsman, skulle jag klappa er till mos, edra skojare!
Jag skulle sätta er i black, puukkojunkare. 1 Korsholm
skulle jag ...

Hon fick icke tala till punkt. Olyckligt nog för den
tappra frun stod en fylld smörkärna med vidhängande
slef vid väggen. En lång slyngel bland de anfallande
frestades af tillfället att på sitt sätt besvara den vältaliga
hälsningen, grep oförmärkt slefven, fyllde den ur kärnan
och kastade dess innehåll med så säker hand mot den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:40:11 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topnov4/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free