Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det gyllene spöket ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
din bror. Det skall Gud engång löna dig för, svåger
Hans! Farväl och tack. för välfägnaden! Jag går att
se åt huru det är med honom därhemma.
Kommerserådet satt ensam med den äldsta af de
små döttrarna på sitt knä, när gamle Stenman inträdde
och anmälde ett besök.
— I morgon, Stenman; jag är trött.
— Det är Tervola.
— Ah! Bed honom stiga in!
I den vackra salen, där betjenten släckte ljusen i
kronan, inträdde stapplande en ung man, blek som en
skugga.
— Hvad? Är det du, Tervola? Och så mager, så
blek? Sätt dig! Är du sjuk?
— Icke rätt frisk, herr kommerseråd! svarade
ynglingen, i det han nedsjönk på stolen. — Jag har dröjt
länge ... Jag har legat sjuk i Viborg.
— Stackars gosse! Du har uträttat ditt ärende som
en karl... Men du slet ondt?
— Hästarna voro borttingade femton mil framåt...
Jag måste resa fem nätter å rad ... det var kallt... jag
lärer förkylt mig ... blef sjuk på återresan ...
Kommerserådet har lofvat tänka på min fattiga mor...
Han förmådde ej mer. En ström af blod forsade
Öfver hans läppar.
— Detta fattades 1 sade principalen med låg röst. —
Otavas frakt står dyr till boks. En mor förlorar sin
son, och jag har dödat min bäste tjenare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
