Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siden, på väggarna två speglar i dyrbara förgyllda ramar
med löfverk och rosor, på spiseln försilfrade statyetter af
herdar och herdinnor; på marmorskifvan af det vackraste
bord stod en praktfull pendyl under glaskupa, på
etage-rerna vaser och kandelabrar af silfver, på väggarna utsökta
kopparstick, framställande dessa scener ifrån Olympen,
som voro så moderna i början af detta århundrade, men
som kanske minst af alla passade sig för en prästgård
på landet. Intet af all denna grannlåt syntes vanvårdadt
eller förfallet. Stjernkors förstod, att delta rum måste
vara vårdadt med yttersta omsorg; intet dammkorn stod
att upptäcka i de många sirater och löfverk, som annars
synas enkom bestämda till dammgömmor, och själfva de
mjuka mattorna öfver det bonade golfvet sågo så ytterst
ordentliga ut, som hade de ännu samma dag blifvit
vädrade och piskade af en omsorgsfull hand.
— Och detta skulle vara ett ruineradt hus! var
den nykomnes första tanke. — Låt oss undersöka...
Han knackade på närmaste inre dörr, hvarifrån ljudet
af röster nådde hans öra. Dörren öppnades, och ett
fruntimmer syntes med ljus i handen. Hon kunde vara
omkring fyrtio år, af ett behagligt, fint, nästan förnämt
utseende; bar en brunbottnig bomullsklädning och
rödrutig halsduk, sammanhållen af en fin guldbrosch; på det
mörka håret en enkel hvardagsmössa, som klädde henne
förträffligt.
— Hvem söker ni? frågade hon i en bestämd, men
icke ovänlig ton, och endast en hastig blick på
mattorna i det granna rummet röjde något skarpt och
för-trytsamt.
Nu först märkte den unge prästen, att hans snöiga
ytterstöfiar lämnat alltför tydliga spår efter sig, och det
rann honom i hågen, att hans likaså snöiga kalmuck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
