- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
311

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lär sig dåliga seder, och därför ske nu alla dagar så
fasliga saker, som med Lukku-Lisa och hennes Kallu»
... etcetera, etcetera.

Det roliga var, att sedan lagmanskan på detta sätt
fått lätta sitt hjärta, fann hon ingenting ondt däri att
Loa, som ej fick gå allena i kyrkan, fick i stället åka
allena till prästgården, för att »repetera sin tyska med
kräken». Tyska kom väl icke i fråga, men Loa åtog
sig bibliska historien, geografin och handarbetena. Barnen
hade från första stunden tryggat sig till henne som till
en syster, och moster Milenias vänliga panna sken som
ett snöigt, solbelyst torftak, hvar gång den milda,
allvarliga flickan inträdde i barnkammaren. Stjernkors öfvervar
då gärna en del af lektionerna, det var hans käraste
rekreation; men därpå lämnade han sina skyddslingar
med fullt förtroende i deras nya lärarinnas vård och gick
att använda sin strängt upptagna tid på annat håll, där
han ej kunde umbäras.

Nu var han stadd på vandring till pastor Idegran,
när han på landsvägen mötte en vandrande tiggare med
påse på ryggen. Tiggaren stannade, aftog sin trasiga
mössa, bugade djupt och bad med gnällande röst om
kvarter på prästgården. Stjernkors biföll och frågadé
hvarifrån han var hemma.

— Hvarken från solen eller månen, min ädle
herre — svarade tiggaren, i det han plötsligt ändrade
ton och svängde ett hvarf på klacken — utan helt
simpelt ifrån min moders kjolsäck. Vill magistern
veta mitt namn, så är det Rustibus, när jag har mynt
på fickan, och Skorsten, när allt gått i rök. Somliga
kalla mig Långtobak, för det att de tro jag är vriden,
eller Trummskinn, för att jag fått mig på ryggen,
och nu sist har jag ibland hetat Petterson och ibland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:40:11 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topnov4/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free