- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
351

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

åt en af de allraherrligaste texter i Guds herrliga
uppenbarade ord — evangelium om de åtta saligheter — ty
det var allhelgonadagen.

Aulangoboarne tyckte på det hela mycket om prosten
Orre. Där voro visserligen delade meningar och mycken
kritik; spefåglarne begagnade naturligtvis den nära till
hands liggande kvickheten att kalla profvet en orrlek.
Men många tyckte det vara en ganska förståndig
predikan, och lagmanskan för sin del var verkligt rörd. Det
såg ut som om Idegran fått en rival.

Arvelin, som alltid var gästfri, bjöd efter
guds-tjensten prosten Orre på middag till Kallis. Där voro
Idegran, Åkerström och några få vänner. Man talade
mest om årsväxten, och de två medtäflarne spelade
förträffligt sin roll. Men Arvelin hade allt en räf bakom
öronen. Vid sin skål för den resande gästen tackade
han farbror för sist.

— Ingen orsak, ingen orsak, svarade Orre och
började tala om Napoleon III.

— Hvad var det bror tackade Orre för? frågade
Idegran sedan, när gästen aflägsnat sig.

— Ingen orsak, var svaret. Jag påminde honom
blott om hans påpasslighet i Åbo, när jag tog ut mina
betyg. Han lät sätta mig i bysis för tretti riksdaler.

— Det var då! blinkade Idegran.

— »Men det var då, ja då!» gnolade Arvelin ur
den vackra duetten »Högre mot sanden».

Prosten Orre reste på eftermiddagen ganska riktigt
sin kos. Men nu hade olyckan fogat att den grymma*
rofgiriga vargen hade på hösten sönderrifvit en hel mängd
af ban3 får, åtminstone fem eller sex, och då Aulango,
efter hvad Orre hade sig bekant, var synnerligen
be-römdt för sin goda fårafvel, så hvad var naturligare, än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:03:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/topnov4/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free