- Project Runeberg -  Noveller. Band 4 /
390

(1902) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pastorsvalet i Aulango ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gamle von Holbachs slut var icke blott den största
och renaste fröjd som Erland Stjernkors dittills upplefvat
under sin ofta bittra och tacklösa kamp om
människosjälar, utan ock den mäktigaste väckelse för hela
församlingen. Alla hade känt den gamle såsom en uppenbar
gudsförnekare och fiende till all religion; han hade i
Aulango varit hedendomens öfverstepräst och ett
föredöme för alla bespottare. Ryktet om denne mans
kristeliga slut uppskakade alla hans likar och efterapare.
Det hjälpte icke att somlige medlidsamt talade om
ålderdomssvaghet och ett af plågor förmörkadt förstånd.
De kunde icke dölja för sig själfva, att här uppenbarade
sig en högre makt, för hvilken det trotsande öfvermodet
och all människans blinda själfviskhet sjunka vanmäktiga
ned i sitt eget intet.

Klockaren Talvinen, brännvinsbrännaren, som nu
blifvit suspenderad, kände sig däraf mäkta rörd i sitt
samvete, och förklarade Stjernkors, att han nu ville
blifva en annan människa. Detta varade jämnt till nästa
bränningstid. Talvinen räknade och räknade samt fann
att han möjligen kunde umbära klockaresysslan, om han
förtjenade bra med brännvinspannan, och därmed fick
hans nya lefverne en bedröfvelig ändalykt.

Hans hustru däremot hade, som andäktig
kyrko-gångerska, länge varit ett ljus i församlingen och ifrat
mot det gudlösa lefvernet i Aulango prästgård. Nu kom
ock hon för att lysa med sin gudaktighet, men vände
med föga uppbyggelse tillbaka från prästgården.
Stjernkors anvisade henne att begrunda 2 Tim. 3: 5—7, och
detta behagade icke den fromma kyrkogångerskan.

Sekteristerne funno sig lika bedragne i sin förväntan
på medhåll. De mötte ingenstädes maktspråket,
ingenstädes kättaredomen, allestädes skriftens ord som en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 21:40:11 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/topnov4/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free